Aug 21, 2018

Les Drus - voie Contamine-Bastien

 Les Drus står som ett monument över Chamonix, väl synligt och som ett "riktigt berg" reser det sig ståtligt och iögonfallande med sina 3754 meter över havet.
Som namnet säger "Les Drus" så består det av två toppar, Grand och Petit, som är skilda via brèche du dru (3697m) och topparna skiljer sig 20meter i höjd.
Speciellt från toppen av Grandes Montets så är nordöst sidan av berget väldigt imponerande och några av de finaste linjerna på nordväggen är väl synliga.
1935 klättrade Pierre Allain och Raymond Leininger den första leden uppför Petit Drus nordsida, vore Allain-Leininger. OchEn av de nordväggar som idag räknas till dom sex stora klassiska.


1955 klättrade Walter Bonatti västväggen på Dru, solo och över sex dagar, och skapade då en av de mest eftertraktade och hårdaste lederna i hela alperna. Enligt sägen i ilska efter att under en himalaya expedition blivit förhindrad att bestiga K2 under en Italiensk expedition året innan, av Lacedelli och Compagnoni. Historia Walter Bonatti
Tyvärr rasade merparten av vestväggen 2005 inklusive Bonatti pelaren.

Traversen av Les Drus klättrades redan 1901 av bland annat Jean Ravanel men den ståtliga sydväggen komma att dröja till 1955 innan den fick sin första led etablerad.
Inte helt förvånande på initiativ av .... André Contamine!
Känd för att maniskt och i detalj studera möjliga linjer och medels kamera dokumentera alperna till mani!
Just Grand Drus sydvägg hade André kartlagt in i minsta detalj. Åtminstone är det vad man kan tro för när han tillsammans med M Bastien gav sig iväg, efter att ha avverkat en frukost klockan 04.00 så stod dom på toppen redan klockan 14.00 samma dag. Inga bivacker här inte!"

Anna på steget!
Ett rum med vy!
Jag och Anna hade under en längre tid planerat och hoppats på att klättra Dru tillsammans. Och då vi haft ett Contamine tema i sommar så var valet självklart. Och mellan ett par jobb så hittade vi så ett lucka med regn och framförallt åskfritt väder. Det vara bara att dra!
Så återigen på tåget upp till Montanvers och de klassiska stegarna ner till Mer du Glace. Sedan de nya installerade "échellerna" upp på andra sidan med riktning refuge de la Charpoua.
Ensamt beläget på 2841meter, ligger Charpoua mitt på rougnonen under Charpoua glaciären och dess seracer. Hyttan erbjuder, då den är bemannad, 12 plaster. Eller snarare bekvinnligad då stugvärden är just kvinna. Och för tillfället av en gravid sådan.  Anmarschen är minst sagt mödosam men om man är uppmärksam och hittar den mer direkta genvägen så sparar man i vart fall en timma, antagligen mer.

Vi hade dessutom sedvanligt flyt då nämnda dam för tillfället befann sig på läkarundersökning. Vilket säkert bidrog till att hålla folk borta då det för tillfället innebar självhushållning, med innebörden att bära upp sitt egna mat och dryck. Något som vi bara såg som positiv i sammanhanget.
Lite kvällskänsla av ensamhet och lugn
Efter en varm men behaglig anmarsch så passade vi på att kyla av oss med en sval öl med vy, från terassen utan för stugan. Med Massif du mont blancs maffiga fond utlagd framför oss.
Ganska snart så var kringliggande refuger lagda i skugga men på öst sidan så kunde vi fortsatt njuta kvällssol till sen middagstid.
Då vi kände för att få klättra i dagsljus så ställdes alarmet på 04:00, en nöjsam och stilla frukost bland bergen innan vi tog oss an den dryga timman promenad upp till insteget.
Glaciären är av relativt vild karaktär, mycket sprickor och ofta med stora ras. Så tajming är A & O. Fr sent på säsongen kan det vara omöjligt att korsa den. Speciellt farligt på eftermiddagen då man returnerar från klättringen!


Efter några smärre hinder på vägen så traverserar vi ut på hyllsystemet under Dru, ca 100 meter, innan man scramlar upp till insteget. En parallel spricka som ser både brant och svår ut. Om man eventuellt hittar en kam kil ca 10m upp i en höger vriden sprick formation så är man helt enkelt fel.
Rätt linje ligger lite till vänster och har ett flertal pitonger på plats. Något som man hittar hela vägen upp till utsetts repan om man väljer rätt linje. Dessutom så har de första replängderna fixade ankare. Något som övergår till mer och mer sporadiska sådana högre upp, och då av varierande kvalité.
Aldrig fel med alpinstart
Efter ett s.k "full on" uppvaknade på de första två reporna så övergår klättringen till mera avslappnad sådan. Lättare partier in emellan gör att vissa partier och passager kan klättras löpande och med kortreps teknik. Något som rekommenderas för att hålla nere den totala tiden på berget.
Route findingen är minst sagt krävande vilket kräver ett aktivt sinne. Om man kan tänka "Contamine" så är han känd för sin känsla att hitta den naturligaste linjen uppför väggen. Detta blir inte minst tydlig spå det övre partiet och toppväggen. Här gäller det bara att undvika allt löst och de stora block formationerna. Inte låta sig luras in i fina tydliga sprickor som slutar i blanka väggar eller lösa hörn. Efter "glaciär fönstret" så är mycket av klättringen med dragning uppåt/höger. Ofta väldigt mycket höger.

Ett par relativt desperata repor, med hårda partier av 5+!! Och de avslutande utstegs-replängderna, samtliga vilka håller hög klass av klättring, på branta perfekta jamsprickor.
Hittar man rätt väg här så sitter det här och var en pitong samt gamla träkilar. Allt vilket leder direkt till rappel fästena för firningen ner till baka till glaciären.
Väl vid dessa så tar vi oss tiden att avverka dom tio minuterna upp till själva toppen. Känslan, efter dryga 8 timmar klättring, är avgjort överväldigande.
Återstår bara många och långa firningar ner tillbaka. Men nu, då det sitter mest nya ankare och med 1 borrbult på varje, så flyter det mestadels på lätt och enkelt. Det är bara ett par ställen som måste brytas upp till kortare rappeller. Då det annars riskerar sätta repen. Ibland har bultsättarna varit lite väl optimistiska!

Inför sista firningen så plockar vi fram stegjärn och yxa, för att lättare kunna passera bergschrundet och för den brantare passagen per fot nerför själva glaciären. Ytterligare 30minuter senare kan vi nöjsamt vältra in i hyttan och en välförtjänt espresso. En fulländad dag med lite kvällsol på "vår" terrass...
För, inga bivacker här inte!


Nästa dag, efter en natt fylld av åska och regn, så passar vi på att testa en av de lite modernare och kortare klätterturerna närmare refugen. Området har potential!!
Men vi sträcker det inte allt för långt då en retur från Montanvers och ett tåg hägrar denna gången. VI har gått ner tillbaka tillräckligt för sommaren.





Berg
Les Drus

Led
Voie Contamine-Bastien

Utrustning
2x50m rep
1 litet set kilar, mellan stora vajer kilar
1 set alien grön-röd
1 set #0.75-3 BD camalot
Extra Omega grön-röd bra för standplatser
10 kort slingor


No comments:

Post a Comment