Sep 12, 2018

Le Lutin des Neiges - Papillons

 Le Lutin des Neiges - A great little route up to the crêt of Arete du Papillons, on aiguille du Peigne
Easily accessed from l´Plan du Aiguille, a 40min walk and Voilá!
The start is located below a few bolts, Petzl hangers, to the left of a (normally) snow field

Anna Backlund on the top pitch of "le Lutin des Neiges"



First pitch takes a series of short boulder problems, all good protected both bolts. Just take care of a bit wired traverse right some 20m up. Most natural feels to go straight up/left over some slabs...
Second pitch is a short 20m slab climb and then up an other 20m to a single bolt anchor.
Cross the gully up leftwards and then finish the route with 4 great pitches of steep climbing!
Rappel the same route or continue "arete du Papillion"

Grade
7 pitches / 6b

Equipment
2x50m rope
Small set of wires (3-4mid size nuts)
Green-Red Aliens, X-tra of yellow and Red
0.75-#3 BD Camalots
9-10 QD´s

//Låt resignationen fylla det tomrum som vreden lämnar!

Aug 21, 2018

Les Drus - voie Contamine-Bastien

 Les Drus står som ett monument över Chamonix, väl synligt och som ett "riktigt berg" reser det sig ståtligt och iögonfallande med sina 3754 meter över havet.
Som namnet säger "Les Drus" så består det av två toppar, Grand och Petit, som är skilda via brèche du dru (3697m) och topparna skiljer sig 20meter i höjd.
Speciellt från toppen av Grandes Montets så är nordöst sidan av berget väldigt imponerande och några av de finaste linjerna på nordväggen är väl synliga.
1935 klättrade Pierre Allain och Raymond Leininger den första leden uppför Petit Drus nordsida, vore Allain-Leininger. OchEn av de nordväggar som idag räknas till dom sex stora klassiska.


1955 klättrade Walter Bonatti västväggen på Dru, solo och över sex dagar, och skapade då en av de mest eftertraktade och hårdaste lederna i hela alperna. Enligt sägen i ilska efter att under en himalaya expedition blivit förhindrad att bestiga K2 under en Italiensk expedition året innan, av Lacedelli och Compagnoni. Historia Walter Bonatti
Tyvärr rasade merparten av vestväggen 2005 inklusive Bonatti pelaren.

Traversen av Les Drus klättrades redan 1901 av bland annat Jean Ravanel men den ståtliga sydväggen komma att dröja till 1955 innan den fick sin första led etablerad.
Inte helt förvånande på initiativ av .... André Contamine!
Känd för att maniskt och i detalj studera möjliga linjer och medels kamera dokumentera alperna till mani!
Just Grand Drus sydvägg hade André kartlagt in i minsta detalj. Åtminstone är det vad man kan tro för när han tillsammans med M Bastien gav sig iväg, efter att ha avverkat en frukost klockan 04.00 så stod dom på toppen redan klockan 14.00 samma dag. Inga bivacker här inte!"

Anna på steget!
Ett rum med vy!
Jag och Anna hade under en längre tid planerat och hoppats på att klättra Dru tillsammans. Och då vi haft ett Contamine tema i sommar så var valet självklart. Och mellan ett par jobb så hittade vi så ett lucka med regn och framförallt åskfritt väder. Det vara bara att dra!
Så återigen på tåget upp till Montanvers och de klassiska stegarna ner till Mer du Glace. Sedan de nya installerade "échellerna" upp på andra sidan med riktning refuge de la Charpoua.
Ensamt beläget på 2841meter, ligger Charpoua mitt på rougnonen under Charpoua glaciären och dess seracer. Hyttan erbjuder, då den är bemannad, 12 plaster. Eller snarare bekvinnligad då stugvärden är just kvinna. Och för tillfället av en gravid sådan.  Anmarschen är minst sagt mödosam men om man är uppmärksam och hittar den mer direkta genvägen så sparar man i vart fall en timma, antagligen mer.

Vi hade dessutom sedvanligt flyt då nämnda dam för tillfället befann sig på läkarundersökning. Vilket säkert bidrog till att hålla folk borta då det för tillfället innebar självhushållning, med innebörden att bära upp sitt egna mat och dryck. Något som vi bara såg som positiv i sammanhanget.
Lite kvällskänsla av ensamhet och lugn
Efter en varm men behaglig anmarsch så passade vi på att kyla av oss med en sval öl med vy, från terassen utan för stugan. Med Massif du mont blancs maffiga fond utlagd framför oss.
Ganska snart så var kringliggande refuger lagda i skugga men på öst sidan så kunde vi fortsatt njuta kvällssol till sen middagstid.
Då vi kände för att få klättra i dagsljus så ställdes alarmet på 04:00, en nöjsam och stilla frukost bland bergen innan vi tog oss an den dryga timman promenad upp till insteget.
Glaciären är av relativt vild karaktär, mycket sprickor och ofta med stora ras. Så tajming är A & O. Fr sent på säsongen kan det vara omöjligt att korsa den. Speciellt farligt på eftermiddagen då man returnerar från klättringen!


Efter några smärre hinder på vägen så traverserar vi ut på hyllsystemet under Dru, ca 100 meter, innan man scramlar upp till insteget. En parallel spricka som ser både brant och svår ut. Om man eventuellt hittar en kam kil ca 10m upp i en höger vriden sprick formation så är man helt enkelt fel.
Rätt linje ligger lite till vänster och har ett flertal pitonger på plats. Något som man hittar hela vägen upp till utsetts repan om man väljer rätt linje. Dessutom så har de första replängderna fixade ankare. Något som övergår till mer och mer sporadiska sådana högre upp, och då av varierande kvalité.
Aldrig fel med alpinstart
Efter ett s.k "full on" uppvaknade på de första två reporna så övergår klättringen till mera avslappnad sådan. Lättare partier in emellan gör att vissa partier och passager kan klättras löpande och med kortreps teknik. Något som rekommenderas för att hålla nere den totala tiden på berget.
Route findingen är minst sagt krävande vilket kräver ett aktivt sinne. Om man kan tänka "Contamine" så är han känd för sin känsla att hitta den naturligaste linjen uppför väggen. Detta blir inte minst tydlig spå det övre partiet och toppväggen. Här gäller det bara att undvika allt löst och de stora block formationerna. Inte låta sig luras in i fina tydliga sprickor som slutar i blanka väggar eller lösa hörn. Efter "glaciär fönstret" så är mycket av klättringen med dragning uppåt/höger. Ofta väldigt mycket höger.

Ett par relativt desperata repor, med hårda partier av 5+!! Och de avslutande utstegs-replängderna, samtliga vilka håller hög klass av klättring, på branta perfekta jamsprickor.
Hittar man rätt väg här så sitter det här och var en pitong samt gamla träkilar. Allt vilket leder direkt till rappel fästena för firningen ner till baka till glaciären.
Väl vid dessa så tar vi oss tiden att avverka dom tio minuterna upp till själva toppen. Känslan, efter dryga 8 timmar klättring, är avgjort överväldigande.
Återstår bara många och långa firningar ner tillbaka. Men nu, då det sitter mest nya ankare och med 1 borrbult på varje, så flyter det mestadels på lätt och enkelt. Det är bara ett par ställen som måste brytas upp till kortare rappeller. Då det annars riskerar sätta repen. Ibland har bultsättarna varit lite väl optimistiska!

Inför sista firningen så plockar vi fram stegjärn och yxa, för att lättare kunna passera bergschrundet och för den brantare passagen per fot nerför själva glaciären. Ytterligare 30minuter senare kan vi nöjsamt vältra in i hyttan och en välförtjänt espresso. En fulländad dag med lite kvällsol på "vår" terrass...
För, inga bivacker här inte!


Nästa dag, efter en natt fylld av åska och regn, så passar vi på att testa en av de lite modernare och kortare klätterturerna närmare refugen. Området har potential!!
Men vi sträcker det inte allt för långt då en retur från Montanvers och ett tåg hägrar denna gången. VI har gått ner tillbaka tillräckligt för sommaren.





Berg
Les Drus

Led
Voie Contamine-Bastien

Utrustning
2x50m rep
1 litet set kilar, mellan stora vajer kilar
1 set alien grön-röd
1 set #0.75-3 BD camalot
Extra Omega grön-röd bra för standplatser
10 kort slingor


Aug 7, 2018

Voie Contamine Petites Jorasses

Petites Jorasses -  voie Contamine-Bron

Petites Jorasses has a couple of great climbs. Two of them is their opposite, the modern Piola Route "Anouk" and the old classic "Voie Contamine" Both are long and very engaging. Anouk has the classic slab climbs which is so typical for mr Piola. When for Contamine you will find diedres and cracks which are typical for Contamine. Finding the most natural way up the mountain. Its 750mts of climbing and a great route!

Summit views from Petites Jorasses

After hiking up to Refuge de Leschaux the day before we, me and Anna Backlund, started with an classic alpine breakfast at 02:40 (dried bread, jam and a cup of coffee, together with a handful of crunchy French chocolate müsli)  After we had struggled on to the base of Petits Jorasses we started climbing, in perfect conditions, at 08:00. After a few hours climbing we were at the crux pitch, going over the roofs. 

Crux pitch of Contamine

Now there is a few pitons in place after that André Contamine made the first ascent in 1955. But at that time, with a lot of stress reaching the summit, André first took one small fall, then equipped with a piton between his teeth he took one more fall. But on the third try, finally, he ascended the roof and could place a solid piton.
At 15.08, after 22 pitches, we had managed to reach the summit. 22 pitches of interesting route finding and sometimes very exposed climbing. Now only the descent back down to the base and the walk back home awaited! From 3658mts to 560mts and many many kilometers back to le Fayet. Dinner, at 0145. Another beautiful day in the mountains and an other great route put up by André Contamine!
This route is one of 35 great Contamine routes in the Alps and #85 in Gaston Rebuffats "100 classic climbs". It is never harder then 6a, but has is a challenging BIG adventure. A day out here might mean everything from a quite long day of climbing to a 2 day epic. It was the first route put up by André Contamine that involved a bivack. Something that made him a bit upset!
Approach over the Leschaux glacier
Initial pitches over the diedres
The great crack pitches 
Anna on the exposed upper traverses
The long 50m higher traverse, easy to miss!
Closing up
Summit!!




Mountain
Petites Jorasses - Chamonix
Route
Voie Contamine
Equipment
2x50m ropes
1 set of cams Green Ailien to #2 Blackdiamond
1 small set of nuts
8QD´s
Extra Green and Red Omega cams, great for belays

Descent
Abseil Anouk. Take care on the first rappels from the summit, make short ones! 
And the first rappels going down the steeper face. There are some flakes that easily catch the ropes!

Café a la Leschaux































//en liten värld och ett universum öppnar sig, när du kör över bron

Jul 28, 2018

Voie Hubal-Jumier - aiguilles des pèlerins

Voie Hubal-Jumier - aiguille du pèlerin

the Old man of Pèlerins

Aiguille des pèlerins may not be the most obvious peak seen from the valley of Chamonix. But at 3318mts its higher than its more known neighbor, aiguille du Peigne, but still more hidden.
Even though, it holds a few high quality and easily accessed routes via the Pèlerin glacier.
Most known is maybe the Grütter ridge, 5b/400mts. But if you look for a bit harder and shorter route, the Hubal-Jumier has a high quality crack problem laid out for you!
All the anchors are in good updated shape, re-bolted in 2014. But, the in situ is in a bit older fashion and might scare some people off. But if your ok with a bit mind/brain beating stuff, this is a nice day out.

The famous big queue´s a la Chamonix


#rarleytroddenclimbs

The access is very easily done from l´Plan du aiguille. About 45min-1h to the base of the route. With a snow cover on the snow/ice field its not necessary with crampons. AN ice-axe might be useful though. Later in the season crampons might be of use.
Just follow the path passing the café and keep the hight towards Glacier des Pèlerins, and when the chemin turns towards Peigne, you just keep on traveling out towards the glacier and up to the lowest part of the pillar.
The route starts at an obvious flake/crack under a roof, with three old bolts and one piton. Belay under the roof.
The first pitch is a good 6a warm up. Just ignore the old bolts, or bring a big cam device!
Second pitch is an awkward one, graded 6b, oh la la, but it is a very athletic performance. Airy!
After this it gets easier climbing on a lot of great Chamonix granit. Its only the last summit ridge pitch which is a bit so so. The last rappel anchor could for sure have been placed a bit lower. But its ok.
Anna ont eh first pitch of Tubal-Jumier
In place bolts, but how much longer :-)

Route
Descent back to l´Plan
1/ 6a / 40m Climb the crack and flake up under the the end of the white slab under the roof
2/ 6b / 40m Thin traverse out towards the roof. Many pitons in place. Swing over the roof and up an awkward thin crack. You will get rope drag!
3/ 6a / 25m Climb the thin curving crack right wards. In situ bolts, easier than it looks
4/ 6b / 30m Again a quite hard pitch, heading right over a small ledge and up easier cracks.
5/ 6a / 45m A great pitch! Going trough a sort of chimney installation. Squeeze and smile!
6/ 5a climbing up to the summit ridge

Descent
Rappel the same route 

Equipment
2x50m rope
10-12 QD´s, depending if you want to clip all in-situ
Green-Red alien
0.75-3# Camelot, extra midsize (1-2 #4 cams if you want to add pro on the 1st pitch)
Small set of wires

Topo

Mont Blanc GRANITE vol 2
The 2dn pitch

Pitch 3, easy short 6a
The chimney Squeeze pitch!
//Ett samvete renat av glömskan


Jul 22, 2018

Olycksrisk med oseriös guidning

Ett certifierat kvalitetsmärke för kundens garanti om en  utbildad  Bergsguide

Tyvärr så har det hänt igen, en så kallad "svart guidning" utförd av hobbyguide, som resulterat i en olycka med dödlig utgång. Denna gången i den s.k Grand Couloir, på vägen upp till Aiguille du Goûter. Både sommar så väl som vinter förekommer det en utbredd form av ”svartguidning” utförd av ej certifierade personer vilka mot betalning tar med folk ut i diverse terräng, offpist på skidor, på glaciär eller alpin klättring. Detta blir speciellt tydligt på destinationer som Mont Blanc och Matterhorn där skillnaden mellan Bergsguide och hobbyguide blir än mer tydliga.


le Grand Couloir - aig. Goûter
Att människan vill utgöra sig för att vara ”fjällguide/bergsguide” är väl knappast något nytt. I Sverige har under långa tider funnits diverse utbildningar, ofta i Folkhögskoleform, som säger sig hålla just den typen av utbildning.
Jag har själv gått en sådan och blivit fjälledare genom Storumans folkhögskola.
En utbildning under 2 år som gav väldigt många dagar utomhus och med många bra utbildningsmoment - men utan att bli certifierad eller examinerad i någon egentlig mening. Och helt utan någon slags rätt att leda folk i alpin miljö.
Ett klar  access i fallrisk terräng - medels IFMGA Guide
I alpländerna har begreppet Bergsguide länge varit representerat och som yrke väldigt väl ansett. Utbildningsmomenten och examen inom varje delmoment är klart och tydligt fastställt inom ramen för en professionell yrkesutbildning. Mest känt är får väl det Franska systemet via ENSA anses. Men samtliga anslutna länder till den internationella organisationen IFMGA, International Federation of Mountain Guides, där även Frankrike och just ENSA ingår, har samma typ av utbildningssystem och examen.  
IFMGA jobbar fortlöpande med att bland annat säkra kvalitet och säkerhet inom bergsguide yrket och att upprätthålla en hög status på de anslutna medlemsländernas utbildning. 
Sverige är via SBO, Svenska Bergsguide Organisationen, fullvärdig medlem i IFMGA sedan 1998. En process som tog 10 år att genomföra! I just Sverige är det dessutom numer väl definierat vad man får och inte får göra mot betalande kunder. I alla terräng där det utgör ett moment av fallrisk så måste den aktivt ledande personen vara utbildad Bergsguide.


Med Mont Blanc som exempel så finns det ett stort antal arrangörer som genomför resor med dess 4810meter höga topp som slut mål. De flesta är seriösa med ett vecko-program som inkluderar acklimatisering och utbildning för att vistas i alpin miljö och på hög höjd, innan själva topp bestigningen. Allt för en kostnad motsvarande 15-20,000sek.

Just Mont Blanc är en kapital industri som lockar i snitt 100 personer per dag att försöka klättra till toppen.
Som alltid, till större attraktioner och dit människor dras, så finns alternativa lösningar och mindre seriösa företag/personer som vill vara med och dela av själva kakan. I detta fallet ofta genom att använda sig av egenhändigt utsedda guider eller med större grupper.
Och tyvärr så hamnar dessa ofta i diverse trubbel och många gånger utan att deltagarna, som trots allt betalat och tror sig hyrt en professionell person att leda dem till toppen, förstått skillnaden mellan proffs och amatör.
I området runt Chamonix så står ofta Gendarmeriet, den Franska Bergspolisen, och kontrollerar legitimationen på den som utgör sig vara Bergsguide. Så på vägen nerför arete du Midi så kan man bli stoppad som i vilken polis kontroll som helst och få visa sitt ”körkort”. Ett bra system men som tyvärr inte alltid räcker. 
Vid en eventuell olycka så sker det alltid en utredning om vad som skett och i vilket sammanhang. Allt från rådande förhållanden till guide och utrustning nagelfars och som kan leda till domstolshandlingar och sluta i fängelse.

Som alltid när det handlar om pengar så finns det ett par sidor på själva myntet.
Typexemplet är just Mt Blanc, där jag ena veckan har 1-2 klienter som satsat en stor del av sin semesterkassa på en veckotur med Bergsguide och på ett säkert sätt få en bra upplevelse. Och i nästa stund åker iväg med en ”Expeditionsarrangör” till Nepal för att bestiga en kanske dubbelt så hög topp ledd av en hobby guide, för att hålla nere kostnaderna.

I Sverige har vi med Kebnekaise vårt egna lilla Mont Blanc. Antalet personer som försöker komma till dess vita glaciär topp ökar för varje år. Liksom utbudet av ”guider” som arrangerar resor.

Som exempel kan jag ta ett händelse från augusti förra sommaren, 2017. Tillsammans med en kollega och 6 deltagare var går vi ifrån Fjällstationen för att bestiga Kebnekaise via Östra leden.  Vi går klockan 09.00 stödda med en bra väderprognos som ska hålla sig under större delen av dagen. 
Halvägs upp i det som kallas Storbacken hinner vi upp en större grupp anförda av en "guide". 
Gruppen är redan nu rätt utspridd och det finns tydliga slitningar.
Efter att vi gått den sista biten upp till toppen, med alla inknutna i rep och på stegjärn, så slår vi på retur ner tillbaka till gamla toppstugan.
Väl där så möter vi tidigare grupp som först då har kommit uppför själva klätterpassagen på Östra leden. Efter att ha genomlidit ett par större individuella ”katastrofer” och sammanbrott. (allt detta framkommer senare) Det vore väl dags att vända redan här.
På toppen av Kebnekaise Sydtopp
Vi fortsätter ner och är tillbaka vid fjällstationen strax efter 15:30, i god tid innan middagen. Väl på middag så kommer nämnda grupp ner tillbaka slutligen, och då har klockan precis passerat 21:00! Med ett kasserat knä inkluderat i upplevelsen.
Något som givetvis kan hända i vilken utflykt som helst, men med erfarenhet så har en vanlig genomsnittsmänniska ca 7-8 timmar av arbetskraft inom sig. Efter det så faller prestationskurvan rätt dramatiskt. Och av samma erfarenhet så gäller inte regeln att; - vi har hela dagen på oss. Speciellt inte i den delen av världen i augusti då det är ljust dygnet runt. Utan olycksrisken ökar i en dramatiskt stigande kurva.

Jag tycker mig märka allt flera oseriösa firmor/företag som agerar ute bland bergen. 
Kebnekaise, precis som Mt Blanc är just ett sånt ställe där dom märks. Ofta så är dessa personer någon som exempelvis varit på en klätterexpedition i Himalaya och deltagit i guidad tur på Mont Everest. Sen väl hemkommen så har man själv blivit guide, storslaget!?


Förvånansvärt lika! Eller?

Bergen och fjällen är än så länge en plats där vi kan finna kraft och upplevelser. Få utlopp för en kreativitet som man inte kan uppnå i ett gym eller klätterhall.
Men det är en seriös miljö och jag anser inte att man kan kalla det för en lekplats eller ”playground” som allt oftare används som uttryck.
Detsamma gäller för en Bergsguide!
IFMGA/SBO står för kvalitet och säkerhet. Ett riktmärke där du som kund och client får ett bevis på att din arrangör är kunnig och seriös inom sitt område.

Inget trattskaft, som min sambos systerson skulle sagt, med egenhändigt broderat tygmärke från slöjden!

// Ta gärna del av Svenska Bergsguides Organisationens hemsida och information om utbildningen via www.sbo.nu

Krister Jonsson
IFMGA/SBO Bergsguide

Jul 16, 2018

Le Mallion Manquant - Aiguille du Pelerin

Aiguille Pèlerin 
  This route, Le Mallion Manquant, put up by the team of M. Armand, M. Piola, P. Starobinski, P. Strappazon, in september 1986 - has some for Piola classic friction moves over a couple of steep slabs. As well as a steep crack pitch!
The anchors as well as the spits has recently been re-bolted with glue in bolts, making it a totally different experience.

It involves 13 pitches of great climbing up to the top of Pélerin. And in all a great day out in some of the best granit of Massif du Mont Blanc.
The approach from Plan de l´aiguille is easily done just following the path towards the north face / refuge du Grand Mulet. And then just turn off towards Pélérin over the upper snowfields (at lest earlier in the season)
If its been a colder period, or very early in the morning, it might be a good option to use crampons for the approach, but else worth it is justified with only an ice-axe and some stiffer boots to kick in steps.
Premier pitch of le Mallion
Once at the base of the route, a bit to the right of "Voie Contamines" it sends over an open corner and then steeps out to the left to the first anchor. 40meters 5b...!
Pitch 2-4 is maximum 5c
Pitch 5-10 has beautiful 6a/6b climbing
Pitch 11 is a hard free climb of 7b or 6c/A0
And the the 2 last once 6a and 5c
In total 13 pitches of great climbing!

For the descent just rappel the same route with 2x50m ropes.

Piola slabs

Big terrain climbing on perfect granit @le mallion Manquant - Anna Backlund keeps the faith up 




The 7b pitch - an adventure it self!

Route
Le Mallion Manquant
6b+/A0 or 7b

Attack
Aiguille du Pèlerin, staring from Téléphérique du Midi and Plan de l´aiguille

Equipment
50meter rope (plus 50m for the descent alors 2x50m)
1 small set of nuts
2x Green - Red Alien
0.75-3 BD cams
8-9 QD´s
Crampons / Ice-axe

External link
gulliver.it