Jul 28, 2018

Voie Hubal-Jumier - aiguilles des pèlerins

Voie Hubal-Jumier - aiguille du pèlerin

the Old man of Pèlerins

Aiguille des pèlerins may not be the most obvious peak seen from the valley of Chamonix. But at 3318mts its higher than its more known neighbor, aiguille du Peigne, but still more hidden.
Even though, it holds a few high quality and easily accessed routes via the Pèlerin glacier.
Most known is maybe the Grütter ridge, 5b/400mts. But if you look for a bit harder and shorter route, the Hubal-Jumier has a high quality crack problem laid out for you!
All the anchors are in good updated shape, re-bolted in 2014. But, the in situ is in a bit older fashion and might scare some people off. But if your ok with a bit mind/brain beating stuff, this is a nice day out.

The famous big queue´s a la Chamonix


#rarleytroddenclimbs

The access is very easily done from l´Plan du aiguille. About 45min-1h to the base of the route. With a snow cover on the snow/ice field its not necessary with crampons. AN ice-axe might be useful though. Later in the season crampons might be of use.
Just follow the path passing the café and keep the hight towards Glacier des Pèlerins, and when the chemin turns towards Peigne, you just keep on traveling out towards the glacier and up to the lowest part of the pillar.
The route starts at an obvious flake/crack under a roof, with three old bolts and one piton. Belay under the roof.
The first pitch is a good 6a warm up. Just ignore the old bolts, or bring a big cam device!
Second pitch is an awkward one, graded 6b, oh la la, but it is a very athletic performance. Airy!
After this it gets easier climbing on a lot of great Chamonix granit. Its only the last summit ridge pitch which is a bit so so. The last rappel anchor could for sure have been placed a bit lower. But its ok.
Anna ont eh first pitch of Tubal-Jumier
In place bolts, but how much longer :-)

Route
Descent back to l´Plan
1/ 6a / 40m Climb the crack and flake up under the the end of the white slab under the roof
2/ 6b / 40m Thin traverse out towards the roof. Many pitons in place. Swing over the roof and up an awkward thin crack. You will get rope drag!
3/ 6a / 25m Climb the thin curving crack right wards. In situ bolts, easier than it looks
4/ 6b / 30m Again a quite hard pitch, heading right over a small ledge and up easier cracks.
5/ 6a / 45m A great pitch! Going trough a sort of chimney installation. Squeeze and smile!
6/ 5a climbing up to the summit ridge

Descent
Rappel the same route 

Equipment
2x50m rope
10-12 QD´s, depending if you want to clip all in-situ
Green-Red alien
0.75-3# Camelot, extra midsize (1-2 #4 cams if you want to add pro on the 1st pitch)
Small set of wires

Topo

Mont Blanc GRANITE vol 2
The 2dn pitch

Pitch 3, easy short 6a
The chimney Squeeze pitch!
//Ett samvete renat av glömskan


Jul 22, 2018

Olycksrisk med oseriös guidning

Ett certifierat kvalitetsmärke för kundens garanti om en  utbildad  Bergsguide

Tyvärr så har det hänt igen, en så kallad "svart guidning" utförd av hobbyguide, som resulterat i en olycka med dödlig utgång. Denna gången i den s.k Grand Couloir, på vägen upp till Aiguille du Goûter. Både sommar så väl som vinter förekommer det en utbredd form av ”svartguidning” utförd av ej certifierade personer vilka mot betalning tar med folk ut i diverse terräng, offpist på skidor, på glaciär eller alpin klättring. Detta blir speciellt tydligt på destinationer som Mont Blanc och Matterhorn där skillnaden mellan Bergsguide och hobbyguide blir än mer tydliga.


le Grand Couloir - aig. Goûter
Att människan vill utgöra sig för att vara ”fjällguide/bergsguide” är väl knappast något nytt. I Sverige har under långa tider funnits diverse utbildningar, ofta i Folkhögskoleform, som säger sig hålla just den typen av utbildning.
Jag har själv gått en sådan och blivit fjälledare genom Storumans folkhögskola.
En utbildning under 2 år som gav väldigt många dagar utomhus och med många bra utbildningsmoment - men utan att bli certifierad eller examinerad i någon egentlig mening. Och helt utan någon slags rätt att leda folk i alpin miljö.
Ett klar  access i fallrisk terräng - medels IFMGA Guide
I alpländerna har begreppet Bergsguide länge varit representerat och som yrke väldigt väl ansett. Utbildningsmomenten och examen inom varje delmoment är klart och tydligt fastställt inom ramen för en professionell yrkesutbildning. Mest känt är får väl det Franska systemet via ENSA anses. Men samtliga anslutna länder till den internationella organisationen IFMGA, International Federation of Mountain Guides, där även Frankrike och just ENSA ingår, har samma typ av utbildningssystem och examen.  
IFMGA jobbar fortlöpande med att bland annat säkra kvalitet och säkerhet inom bergsguide yrket och att upprätthålla en hög status på de anslutna medlemsländernas utbildning. 
Sverige är via SBO, Svenska Bergsguide Organisationen, fullvärdig medlem i IFMGA sedan 1998. En process som tog 10 år att genomföra! I just Sverige är det dessutom numer väl definierat vad man får och inte får göra mot betalande kunder. I alla terräng där det utgör ett moment av fallrisk så måste den aktivt ledande personen vara utbildad Bergsguide.


Med Mont Blanc som exempel så finns det ett stort antal arrangörer som genomför resor med dess 4810meter höga topp som slut mål. De flesta är seriösa med ett vecko-program som inkluderar acklimatisering och utbildning för att vistas i alpin miljö och på hög höjd, innan själva topp bestigningen. Allt för en kostnad motsvarande 15-20,000sek.

Just Mont Blanc är en kapital industri som lockar i snitt 100 personer per dag att försöka klättra till toppen.
Som alltid, till större attraktioner och dit människor dras, så finns alternativa lösningar och mindre seriösa företag/personer som vill vara med och dela av själva kakan. I detta fallet ofta genom att använda sig av egenhändigt utsedda guider eller med större grupper.
Och tyvärr så hamnar dessa ofta i diverse trubbel och många gånger utan att deltagarna, som trots allt betalat och tror sig hyrt en professionell person att leda dem till toppen, förstått skillnaden mellan proffs och amatör.
I området runt Chamonix så står ofta Gendarmeriet, den Franska Bergspolisen, och kontrollerar legitimationen på den som utgör sig vara Bergsguide. Så på vägen nerför arete du Midi så kan man bli stoppad som i vilken polis kontroll som helst och få visa sitt ”körkort”. Ett bra system men som tyvärr inte alltid räcker. 
Vid en eventuell olycka så sker det alltid en utredning om vad som skett och i vilket sammanhang. Allt från rådande förhållanden till guide och utrustning nagelfars och som kan leda till domstolshandlingar och sluta i fängelse.

Som alltid när det handlar om pengar så finns det ett par sidor på själva myntet.
Typexemplet är just Mt Blanc, där jag ena veckan har 1-2 klienter som satsat en stor del av sin semesterkassa på en veckotur med Bergsguide och på ett säkert sätt få en bra upplevelse. Och i nästa stund åker iväg med en ”Expeditionsarrangör” till Nepal för att bestiga en kanske dubbelt så hög topp ledd av en hobby guide, för att hålla nere kostnaderna.

I Sverige har vi med Kebnekaise vårt egna lilla Mont Blanc. Antalet personer som försöker komma till dess vita glaciär topp ökar för varje år. Liksom utbudet av ”guider” som arrangerar resor.

Som exempel kan jag ta ett händelse från augusti förra sommaren, 2017. Tillsammans med en kollega och 6 deltagare var går vi ifrån Fjällstationen för att bestiga Kebnekaise via Östra leden.  Vi går klockan 09.00 stödda med en bra väderprognos som ska hålla sig under större delen av dagen. 
Halvägs upp i det som kallas Storbacken hinner vi upp en större grupp anförda av en "guide". 
Gruppen är redan nu rätt utspridd och det finns tydliga slitningar.
Efter att vi gått den sista biten upp till toppen, med alla inknutna i rep och på stegjärn, så slår vi på retur ner tillbaka till gamla toppstugan.
Väl där så möter vi tidigare grupp som först då har kommit uppför själva klätterpassagen på Östra leden. Efter att ha genomlidit ett par större individuella ”katastrofer” och sammanbrott. (allt detta framkommer senare) Det vore väl dags att vända redan här.
På toppen av Kebnekaise Sydtopp
Vi fortsätter ner och är tillbaka vid fjällstationen strax efter 15:30, i god tid innan middagen. Väl på middag så kommer nämnda grupp ner tillbaka slutligen, och då har klockan precis passerat 21:00! Med ett kasserat knä inkluderat i upplevelsen.
Något som givetvis kan hända i vilken utflykt som helst, men med erfarenhet så har en vanlig genomsnittsmänniska ca 7-8 timmar av arbetskraft inom sig. Efter det så faller prestationskurvan rätt dramatiskt. Och av samma erfarenhet så gäller inte regeln att; - vi har hela dagen på oss. Speciellt inte i den delen av världen i augusti då det är ljust dygnet runt. Utan olycksrisken ökar i en dramatiskt stigande kurva.

Jag tycker mig märka allt flera oseriösa firmor/företag som agerar ute bland bergen. 
Kebnekaise, precis som Mt Blanc är just ett sånt ställe där dom märks. Ofta så är dessa personer någon som exempelvis varit på en klätterexpedition i Himalaya och deltagit i guidad tur på Mont Everest. Sen väl hemkommen så har man själv blivit guide, storslaget!?


Förvånansvärt lika! Eller?

Bergen och fjällen är än så länge en plats där vi kan finna kraft och upplevelser. Få utlopp för en kreativitet som man inte kan uppnå i ett gym eller klätterhall.
Men det är en seriös miljö och jag anser inte att man kan kalla det för en lekplats eller ”playground” som allt oftare används som uttryck.
Detsamma gäller för en Bergsguide!
IFMGA/SBO står för kvalitet och säkerhet. Ett riktmärke där du som kund och client får ett bevis på att din arrangör är kunnig och seriös inom sitt område.

Inget trattskaft, som min sambos systerson skulle sagt, med egenhändigt broderat tygmärke från slöjden!

// Ta gärna del av Svenska Bergsguides Organisationens hemsida och information om utbildningen via www.sbo.nu

Krister Jonsson
IFMGA/SBO Bergsguide

Jul 16, 2018

Le Mallion Manquant - Aiguille du Pelerin

Aiguille Pèlerin 
  This route, Le Mallion Manquant, put up by the team of M. Armand, M. Piola, P. Starobinski, P. Strappazon, in september 1986 - has some for Piola classic friction moves over a couple of steep slabs. As well as a steep crack pitch!
The anchors as well as the spits has recently been re-bolted with glue in bolts, making it a totally different experience.

It involves 13 pitches of great climbing up to the top of Pélerin. And in all a great day out in some of the best granit of Massif du Mont Blanc.
The approach from Plan de l´aiguille is easily done just following the path towards the north face / refuge du Grand Mulet. And then just turn off towards Pélérin over the upper snowfields (at lest earlier in the season)
If its been a colder period, or very early in the morning, it might be a good option to use crampons for the approach, but else worth it is justified with only an ice-axe and some stiffer boots to kick in steps.
Premier pitch of le Mallion
Once at the base of the route, a bit to the right of "Voie Contamines" it sends over an open corner and then steeps out to the left to the first anchor. 40meters 5b...!
Pitch 2-4 is maximum 5c
Pitch 5-10 has beautiful 6a/6b climbing
Pitch 11 is a hard free climb of 7b or 6c/A0
And the the 2 last once 6a and 5c
In total 13 pitches of great climbing!

For the descent just rappel the same route with 2x50m ropes.

Piola slabs

Big terrain climbing on perfect granit @le mallion Manquant - Anna Backlund keeps the faith up 




The 7b pitch - an adventure it self!

Route
Le Mallion Manquant
6b+/A0 or 7b

Attack
Aiguille du Pèlerin, staring from Téléphérique du Midi and Plan de l´aiguille

Equipment
50meter rope (plus 50m for the descent alors 2x50m)
1 small set of nuts
2x Green - Red Alien
0.75-3 BD cams
8-9 QD´s
Crampons / Ice-axe

External link
gulliver.it



Jul 5, 2018

Mittellegi Arete - an Eiger Classic

  The Eiger north face is probably if the most know at least one of the most well known big routes in the world. And a must do for an alpinist. The White Spider was one of the first books I read about climbing and became more or less obsessed with the idea to climb that historical face one day.
The over 1800 vertical meter wall has a lot of routes, all of them very serious undertaking, but the most known I would say is the 1938 route, done by Heinrich Harrer, Anderl Heckmair, Ludwig Vörg and Fritz Kasparek. This wall is also known as "die Mordwand" I don't need to say way!!
Mittellegi Arete, seen from the south

If you want to find a bit less mourderous and easier route to this famous peak the Mittellegi route is a much more relaxed climb via the East ridge of Eiger. This involves 615 vertical meters from the Mittellegi Hut to the summit. 
Exit tunnels
The hut itself is reached via the Eismeer gletcher/train station and takes about 2h walking/climbing. And in fact the first 3-4meters is the hardest of the whole climb to the summit. The approach up to the hut from the glacier can sometimes be quite interesting over the rimeye and climbing over the first couple of bolts is the far most technical on the whole route. The approach up over the slabs is not a good idea to do in wet weather or snow conditions...its a bit steep and exposed! Probably very keen to avalanche if its snow covered.

Once at the refuge, which is gardiennage by the Grindelwald Bergsteiger verein, la Société des Guides de Grindelwald, the views over the whole alpes are just stunning. Just at the start of the arete of climbing for the next day!
Once you have started climbing the route finding is quite obvious, just follow the ridge! If you are confident with the grade and the type of climbing you don't need must pro and gear with you. Some mid size cams like Green and Red Omega and 2-3 mid size nuts, 4-5 QD´s and a 50m rope, or 2x30m.
Looks like exit!
Once at the top you have passed the famous exit ramps from the 1938 route.

The descent is either done via the west flank to Kleine Scheidegg or the South Ridge down to Mönchjoch. Just a matter of time and how much money you want to spend on the train.
But a nice trippel is to climb Eiger - Mönch - Jungfrau and the the choice is best done to go to the Mönchjoch hut afterwards.
The descent involves several rappels on fixed anchors and then the last bit over the final ridge and aretes to the glacier can be quite tiresome and somewhat difficult to find - it´s much longer and time consuming than it first looks.



The Eismeer can be a bit exiting as well!
First pitch climbing from Eismeer gletcher


Grilleggi time!





Summit!!
Time of year
June-October

Time
Allow 3-3/12h to the summit and about the same for the descent

Equipment
50m rope or 2x30m
1-2 mid size cams #1-#2 or green/red Omega*
4-5 QD´s
Glacier equipment

More info
www.grindelwaldsports

*Optimal 
Summit ridge of Mönch
Early morning en route towards Jungfrau






Summit of Jungfrau